Lärdom

När jag har haft en riktigt bra dag, som den i fredags, så kan jag räkna med att det kommer ett bakslag.

förr bestod bakslagen av rejäl ångest och svårighet att ta mig ut, ofta väldigt grinig och irriterad. Jag valde en dag vid datorn - för där kunde jag ju fortsätta vara glad, där där ingen såg mig och där jag kunde gå undan om jag ville utan att någon märkte. Iof så var det nog en å annan gång som jag retade upp mig mer och väl fort på det andra skrev men ofta hade jag vett att lägga ner då. Inte alltid dock;)

Igår bestod bakslaget av en inre oro och bara en rädsla över nåt som inte fanns. Jag kunde hålla det ifrån mig länge, men så sken det igenom och L blev irriterad och fräste till. Inget allvarligt, och när han väl kom på vad det handlade om så var han världens bästa. Först fick jag vara ensam en stund, gick på andra ställen på loppisen vi var på och sen bara mjukt stöttande på det sätt som han kan vara underbar på.

Sen gick dagen i ett nafs, svärfar med fru kom på besök och sedan svågern med flickvän.

Det är lite lustigt: L träffade mig, en Timråbrutta. Svågern har träffat en tjej från Umeå. Kan det vara så att deras mamma, också norrlandstös, har fått dem att inse att det är de bästa tjejerna som kommer norrifrån;)

Jag var jättetrött sedan på kvällen. Dagen innebar en större ansträngning än nån kan ana. Även om allt är bra, även om släkten här är jättetrevlig, så kan jag önska att bara gå och gömma mig. In i en garderob och sitta mörkt och tyst.
Idag blir det en lugnare dag. Veckan som kommer innebär en hel del den med och det enda jag önskar inför den: NYA KLÄDER!! :D