lördag 25 september 2010

Musiken i livet

Tänk vad musiken betytt och betyder i mitt liv. Genom åren har jag spelat musik genom glädje och sorg. Många tårar har fällts till Hearts goa ballader och hjärtat har svämmat över till David coverdales stämma bland annat.

Många säger att de är allätare när det gäller musik. Det är inte jag. JAg har en bred musiksmak, men att säga allätare det vore att ljuga då det finns en massa oljud som får mig att stänga radion snabbare än tåget.

Det som spelatss och spelas mest är hårdrock. Den klassiska utan scream och growl. 80tals hårdrock, tunga sköna gitarrer, gunget, rösterna... minnena... mmmm, så jag mår gott av det hela. Må bra musik helt enkelt.

Sen har vi de svenska låtskrivarna med texter som berör mer än vad musiken imponerar, tex Lars Winnerbäck. Igenkännanden, ord som beskriver det jag inte kunde säga själv.

Gungar bort i takt till skön rock och säger godnatt;)

2 kommentarer:

Annica sa...

Behöver jag ens påpeka att jag ÄLSKAR Coverdale och lyckligt såg honom för ett år sedan....
Gillar du Winnerbäck MÅSTE du lyssna på mina älskade Kent, dom är rätt lika.....
Lyssna på "Utan dina andetag" kommer du förstå vad jag menar!
Kram tjejen

Monika sa...

Har du SETT honom!!! *blir helt ag hoppas, önskar och tror att jag ska se honom live innan jag dör...

Kent har jag bara hört nån låt men ska verkligen ta och leta upp några låtar och se... vet att Eme också gillar dem så varför inte jag??

Kram!