Kan inte sova pga ångest som river i mig. Ledsen över sånt som inte längre finns. Sånt som inget betyder egentligen men som smärtar ändå. Ledsen för den lilla bit där vi inte ror åt samma håll även om det inte innebär åt olika håll heller. Tror det gått för långt för att nånsin kunna bli helt som jag önskar. Onöjd. Onödigt. Slöseri. Dumt.
Inte kan jag prata om det heller för det för färdigpratat om. Ord tjänar inget till längre känns det som. Det kommer va så här till vi tröttnar bara.
Ångesten har talat.
4 kommentarer:
Som vanligt känns det som jag skrivit orden själv....man känner så väl när det är färdigpratat och det liksom inte är någon mening med att älta allt längre...man håller på tills man helt tröttnat bara...
Kikar in på fejjan och kollar lite närmare hur du har det
Kram vännen
ps..skriver i ivern i bland fel..om jag är förvånad att jag iten kollar innan jag skickar inlägget??? ja i bland faktiskt..
här får du min mailadress...lägg gärna till mig på FB..om du vill.
och du stumpan..ångesten är inte beständig. Det VET jag!
birgitta-elvysdotter@hotmail.com
Skicka en kommentar