Ibland blir det för mycket i livet, för länge. Det står en över öronen, inget är bra, allt är tungt, jobbigt, fel och bråkigt. Så var det och så här blev det. Jag drog. Satte ett streck på gatan och bestämde att nu börjar jag om. Klev över strecket och försöker att inte se mig om... men här gör jag det.
lördag 6 november 2010
Det gör ont
Att såra den man älskar. Jätteont. Men än gråter jag inte och än har vi inte pratat klart. Det är nog en del försvarsmekanismer just nu.
2 kommentarer:
"Kramar om"
Tänker på dig och det du har framför dig nu, hoppas allt löser sig till det bästa....
kram
Skicka en kommentar