Viktminskning

Jag gör inget aktivt för att gå ner i vikt. Ingen diet, ingen ökad motion. Jag har bara börjat strunta i alla sug som kan dyka upp. Är jag hungrig äter jag, men jag överäter inte. Är jag bara sugen så väntar jag och ser vad som händer, dricker lite vatten eller ett glas saft - jodå, det är vanlig sockersaft men det kvittar visst:)

Som mest har jag vägt över 95 kg. Hur mycket över vet jag inte för där vägrade jag ställa mig på vågen. Älsklingen undrade om jag trodde det kan ha varit 3-siffrigt men det tror jag inte. Ett par kg över 95 är troligt. Det är 4 år sedan. Sen hag jag lyckats gå ner till 88-89 och sen pendlat där och upp mot 92. Ujuj, alldeles för mycket till mina 171 cm över slätten.

Nu senaste tiden har jag känt att det vänt. Ganska stadig i flera veckor och imorse kom jag äntligen ihåg att väga mig innan jag åt frukost.

84,9!! Så lite, allt är relativt, har jag inte vägt på flera år. Nån vecka till och jag ska prova de där urläckra skitsköna ljusa jeansen som ligger i garderoben och ler åt mig. Kanske kan de hänga med en stund till, slitna som de är. Och ärligt - det är nog bara jag som tycker de är läckra;) De är ett mått för att jag inte är en fettbobba längre iallafall. Länge har BMI legat i zonen "fetma". Det gör det inte längre. Övervikt låter bättre. Inte bra men bättre.

Jag skulle kunna sätta nästa delmål på 79,9. Under 80-strecket. Det gör jag inte, nästa mål är 75. Då är jag normalviktig med ett BMI under 26. Där kan jag vara nöjd om kroppen säger så. Jag tänker inte späka mig, jag vill vara sund och frisk bara.